Historik och problematiken med att bojkotta palmolja
Palmolja står för 65 procent av all vegetabilisk olja som handlas internationellt och är den mest använda vegetabiliska oljan i världen. Vad som är unikt med palmolja är att den är mer yteffektiv än någon annan vegetabilisk olja, en hektar ger 3-6 ton palmolja medan det behövs 10 hektar för motsvarande mängd raps- eller solrosolja. Palmoljan är även billig att tillverka tack vare låga arbetskraftskostnader där odlingen sker. Det är en mångsidig vara som kan användas i en bred variation av produkter och i många fall finns det ingen ekonomisk attraktiv ersättning för palmolja. I takt med att jordens befolkning ökar, blir rikare och mer benägna att konsumera allt från tvål till snabbmat förväntas förbrukningen av palmolja fördubblas till år 2020. Indonesien och Malaysia producerar 86 procent av all världens palmolja och andra tropiska länder i Asien, Afrika och Latinamerika producerar resten.
Palmolja är en viktig del av ekonomin i dessa områden och enligt WWF är cirka 4,5 miljoner personer i Sydostasien beroende av palmoljan för sin överlevnad. Tillverkningen skapar arbetstillfällen för många människor och oljepalmerna är lätta att odla även för mindre plantager. Palmoljeproduktionen kan ofta lyfta människor på landsbygden ur fattigdom och har en avgörande betydelse för många människors ekonomi. Småskalig produktion av palmolja är egentligen inget problem i sig men eftersom efterfrågan på palmolja har ökat explosionsartat de senaste åren så har palmoljan börjat producerats på sätt som inte längre är hållbar för miljön. Produktion av palmolja är idag den största anledningen till att Indonesiens regnskog skövlas. Till viss del har multinationella företag tagit över produktionen och producerar på sina egna villkor utan hänsyn till biologisk mångfald, markförstöring, lokalbefolkningen och områdets ekonomiska överlevnad.
Det finns också den knepiga frågan om vad vi skulle ersätta palmolja med. Den underliggande verkligheten är att världens befolkning växer och det finns många fler munnar att mätta. Just eftersom oljepalmen producerar mer ätbar olja per hektar än någon annan oljeproducerande växt kan den spela en nyckelroll i att tillgodose jordens befolkning med föda.
Produktionen av sojaolja ger liknande problem för miljön, dessutom kräver den omfattande användningen av bekämpningsmedel. Det skulle vara svårt att producera tillräckliga mängder av raps- och solrosolja då dessa inte är lika yteffektiva som palmolja vilket skulle skapa liknande skövlingsproblem. Med animaliska fetter (till exempel smör och ister) finns ett negativt kolesterolproblem för oss människor, vilket är anledningen till att vi började producera och konsumera vegetabiliska oljor i första hand.
Efterfrågan på palmolja är global så om något enskilt land slutat använda palmolja skulle det helt enkelt köpas av någon annan.Därför är en isolerad bojkott troligtvis inte rätt väg att gå, istället behövs en gemensam global utveckling av palmoljeproduktionen. Dessutom skulle en bojkott missgynna många små lokala odlare och det är inte säkert att alternativet skulle vara ekologiskt bättre. För att minska de ekologiska fotavtryck som palmoljan idag sätter på planeten bör man kämpa för att stötta lokala palmoljeproducenter och försöka se till så att palmoljan tillverkas på ett hållbart sätt. Att vända hela palmoljebranschen kommer ta tid, hårt arbete och engagemang från både producenter och konsumenter.
Det är här RSPO kommer in i bilden.
RSPO står för Roundtable on Sustainable Palm Oil och startades på initiativ av Världsnaturfonden år 2002. Organisationens vision är enkel – att förändra marknaden så att hållbart utvecklad palmolja ska bli normen. För att nå detta mål jobbar de aktivt med och har medlemmar från hela palmoljekedjan - odlare, handlare, processorer, varutillverkare, frivilliga organisationer, återförsäljare, icke-statliga miljöorganisationer, finansiella institutioner och konsumentorganisationer från en mängd olika länder. Några av de svenska företagen som är med i RSPO är IKEA, Coop, Ica och Axfood. Det främsta syftet med RSPO är "att främja tillväxt och användning av hållbar palmolja genom samarbete inom leverantörskedjan och öppen dialog mellan intressenterna".
Organisationens arbete har framförallt lett fram till en certifiering som garanterar att produktionen sker på ett i miljösyfte hållbart sätt, till exempel att regnskog inte får skövlas. Det krävs alltid en tredjepartsinspektion från RSPO för att en produkt ska få certifieras. Palmoljeplantager måste alltså genomgå oberoende granskning och uppfylla de globalt överenskomna miljönormer som utarbetats av RSPO. Dessa strikta hållbarhetskriterier gäller socialt, miljömässigt och ekonomiskt bra lösningar. En av nackdelarna med certifieringen är att varje produktionsanläggning eller -företag måste betala för den, vilket gör det till en ekonomisk fråga för mindre producenter.
Det är många miljö-och samhällsaktivister som stödjer RSPO däribland WWF, Oxfam och Rainforest Alliance. Andra, som Greenpeace, är mer kritiska. Ingen studie har gjorts på effekten av certifierad palmolja och därfrör tvivlar de på huruvida certifieringen har en stor positiv inverkan på miljön eller ej. Dessutom har det framkommit att det finns odlare som bryter mot RSPOs regelverk. Greenpeace tycker alltså inte att det är en dålig idé men att det krävs ett hårdare regelverk och regelbundna kontroller.
Ingrid 12SAD
källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Roundtable_on_Sustainable_Palm_Oil
